Okej, här kommer ett scenario: Vi träffas i en hiss på The Standard Hotel i London. Det är kväll, du har två biljetter till Adeles utsålda show i handväskan och två glas bubbel i blodet. Jag frågar vad du arbetar med – vad svarar du?
– Jag svarar att jag är copywriter, en textarbetare med en smått pinsamt tjusig titel. Jag förklarar sedan, eftersom det brukar komma en del följdfrågor, att skillnaden mellan en journalist och en copywriter är att copywritern skriver alla tänkbara former av texter. Allt från korta treordsslogans till långa reportage.
Hur ser din personliga relation till text och språk ut?
– Redan när jag var liten drömde jag om att bli en ”payed writer”. Jag har alltid satt prestige i att ha ett rikt ordförråd, och jag har alltid varit en språkpolis – en källa till både glädje och förtret hos mina vänner.
– Jag gick under öknamnet Ordboken i lågstadiet, och istället för att gå ut på rasten brukade jag smyga in i skolbiblioteket. Där gick jag omkring, läste nyfiket på bokryggarna och funderade på vad alla böcker kunde handla om.
Så ett skrivande yrkesliv var en självklarhet?
– Ja, det är nog så. På eller annat sätt. Precis som de flesta andra som jobbar med text, lever jag med drömmen om att skriva den stora romanen – men med tiden har jag smärtsamt nog tvingats inse att den ligger begravd väldigt djupt inom mig.
"Precis som de flesta andra som jobbar med text, lever jag med drömmen om att skriva den stora romanen."
- HANNA LINDELL, COPYWRITER
Vilket ord njuter du mest av att skriva?
– Alltså … jag tycker väldigt mycket om kommateringar. Så jag kör en fuling och väljer kommatecknet istället för ett specifikt ord. Kommatecknet är skribentens viktigaste verktyg för att sätta ton och tempo i texten. Men rent generellt uppskattar jag ord som ringar in och lyfter en sats till en nivå bortom bokstäverna. Jag är övertygad om att hanteringen av utfyllnadsord särskiljer en begåvad skribent från en mindre begåvad.
Finns det trender inom text och skrivande, på samma sätt som inom färg och form?
– Absolut. Den årliga nyordslistan är en tydlig indikation på att våra språkliga uttryck speglar samtiden. I svenskan är anglifieringstrenden extremt tydlig på exempelvis techsidan, där engelskan tränger undan svenskan på både ord- och satsbyggnadsnivå.
– Vi har också ett helt flöde av olika mikrotrender från sociala medier, i synnerhet TikTok, där termer för olika fenomen lätt hämtas in i språket. Men brinntiden för dessa är extremt kort och intensiv.
Om du fick möjlighet att fritt förinta en bokstav och ett specifikt skiljetecken, vilka stackare hade då fått vika in hovarna?
– Bokstaven Q och semikolonet ryker direkt! Inget snack.
Avslutningsvis: Hur vet man när det är dags att sätta punkt?
– Hmm… Mina tankar går till den avslutande punkten, finito, det färdiga. Det fina med punkten är att den antingen kan vara ett avslut, eller ett kort avbrott inför nästa utvikning, nästa resa; punkten i sig avslöjar inte om den innebär slutet, eller om det finns en fortsättning någonstans bortom nästa andetag.